10 januari
Sitter här och har haft denna sidan uppe ett tag nu. Vet inte alls vad jag ska skriva. Har nog inga ord kvar. Kan inte skriva. Men ibland brukar det funka och då brukar det bli eld om fingrarna..
Jag är så jävla frustrerad och ledsen nu för tiden. Det känns som om jag får Dig att må dåligt istället för att få Dig att må bra. Det känns som? Det är ju så. Jag är inget flickvänsmaterial, vet inte hur jag ska bete mig. Kan ingen ge mig en mall på hur man ska göra? Jag önskar att jag kan göra något bra, någon gång, för Dig. Vill inte förlora Dig. Att förlora dig skulle betyda kaos. Du får mig att andas, det är ju dig jag vill leva för. Men varför beter jag mig såhär mot Dig då för? Kanske är jag livrädd? För att jag aldrig har känt såhär för någon innan. Inte såhär starkt. Mitt fel.. Mitt fel.. Mitt fel.. MEN HUR GÖR MAN DÅ????! Jag är bara mig själv, och jag kan tydligen inte dethär. Finns inga ord på hur mycket jag vill vara bra. För Dig. Men det kanske är min grej, att jag inte kan vara bra. Men hur ska jag kunna göra Dig glad när jag själv inte är glad? Kanske borde göra som jag gjorde förr. "Act as if". Det brukar funka väldigt bra för min del. Det enda sättet för mig är att skriva av mig. Jag är så dålig på att prata. Vet inte hur jag ska förklara hur jag känner. Allting låter så bättre med ord. Som är skrivna. Det här kan jag sudda ut innan någon hinner läsa det. Fast det tänker jag inte. Jag ska låta Dig få läsa det. Även alla andra också. Jag älskar Dig. Det finns ingen som Dig. Jag vet bara inte hur jag ska visa det. I mina tankar hade jag velat visa upp Dig för hela världen. Tänk Dig att detta är ett brev jag har skrivit för hand. Tyvärr är det inte så. Jag gillar inte att skriva för hand. Och här kan även andra läsa vad jag tycker, tänker och känner.
Men som Bobban sjunger; Everything is gonna be alright.
Man kan om man vill. Och jag vet vad jag vill.
Tillängat I.T
Jag är så jävla frustrerad och ledsen nu för tiden. Det känns som om jag får Dig att må dåligt istället för att få Dig att må bra. Det känns som? Det är ju så. Jag är inget flickvänsmaterial, vet inte hur jag ska bete mig. Kan ingen ge mig en mall på hur man ska göra? Jag önskar att jag kan göra något bra, någon gång, för Dig. Vill inte förlora Dig. Att förlora dig skulle betyda kaos. Du får mig att andas, det är ju dig jag vill leva för. Men varför beter jag mig såhär mot Dig då för? Kanske är jag livrädd? För att jag aldrig har känt såhär för någon innan. Inte såhär starkt. Mitt fel.. Mitt fel.. Mitt fel.. MEN HUR GÖR MAN DÅ????! Jag är bara mig själv, och jag kan tydligen inte dethär. Finns inga ord på hur mycket jag vill vara bra. För Dig. Men det kanske är min grej, att jag inte kan vara bra. Men hur ska jag kunna göra Dig glad när jag själv inte är glad? Kanske borde göra som jag gjorde förr. "Act as if". Det brukar funka väldigt bra för min del. Det enda sättet för mig är att skriva av mig. Jag är så dålig på att prata. Vet inte hur jag ska förklara hur jag känner. Allting låter så bättre med ord. Som är skrivna. Det här kan jag sudda ut innan någon hinner läsa det. Fast det tänker jag inte. Jag ska låta Dig få läsa det. Även alla andra också. Jag älskar Dig. Det finns ingen som Dig. Jag vet bara inte hur jag ska visa det. I mina tankar hade jag velat visa upp Dig för hela världen. Tänk Dig att detta är ett brev jag har skrivit för hand. Tyvärr är det inte så. Jag gillar inte att skriva för hand. Och här kan även andra läsa vad jag tycker, tänker och känner.
Men som Bobban sjunger; Everything is gonna be alright.
Man kan om man vill. Och jag vet vad jag vill.
Tillängat I.T
Kommentarer
Trackback
