Kärlek & Revolt.

Jag har verkligen förlorat allt. Min tro, mitt hopp och min kärlek.. Jag känner mig som 14 år igen som tror jag är ful eller något. men så är det inte. Jag vet bara att det är något fel på mig. Det finns en person, som har fått mig, för första gången i mitt liv, att känna på riktig äkta kärlek. I alla fall från mitt håll. För första gången kände jag ett ljus in i framtiden, fick äntligen upp självförtroendet att orka hoppas. och att denna gången inte skulle gå åt helvete. Jag gjorde verkligen allt för dig. Men du såg det inte. jag har aldrig varit så osynlig för någon som dig. förutom i somras, då min värsta tid i mitt liv var igång.. Då jag inte kunde se. Så nu är det kanske jämt upp? fast du leder med 2-1. Det värsta är att om jag känner mig själv rätt, så kommer jag aldrig kunna se någon som jag såg på dig. Jag kommer aldrig veta vart jag har någon längre.. Det kommer bara svårt att veta vart jag har folk efter detta. JAG ÄR SÅ JÄVLA LÄTTLURAD!!!! Alla såg säkert det, men dom sa ingenting. lät mig bara sväva och hoppas.....
Jag har aldrig känt mig så ensam som jag gör nu. och jag klarar inte det. hur gör man för att orka? kan någon förklara det för mig? harregud, jag har bara blivit dumpad, men ändå. DET GÖR SÅ JÄVLA ONT! hur gör man??? hur beter man sig??? hur klarar man detta??? kan någon förklara det för mig. min dröm har gått åt helvete och jag vet inte vem jag är längre. fast jag undrar ju, är det ens värt att lägga ner såhär mycket energi på en person som inte ser en? att ens.. jag vet inte. det är inte värt det. men hur gör man för att inse själv att det inte är det. det är så enkelt att bara säga men inte fatta.. det är så sjukt att jag jämt tror så fel. jag gör fel jämt. och jag kan inte förstå hur fan jag ska klara mig ur detta....... allvaligt talat.

 

Sitter här och har haft denna sidan uppe ett tag nu. Vet inte alls vad jag ska skriva. Har nog inga ord kvar. Kan inte skriva. Men ibland brukar det funka och då brukar det bli eld om fingrarna..
Jag är så jävla frustrerad och ledsen nu för tiden. Det känns som om jag får Dig att må dåligt istället för att få Dig att må bra. Det känns som? Det är ju så. Jag är inget flickvänsmaterial, vet inte hur jag ska bete mig. Kan ingen ge mig en mall på hur man ska göra? Jag önskar att jag kan göra något bra, någon gång, för Dig. Vill inte förlora Dig. Att förlora dig skulle betyda kaos. Du får mig att andas, det är ju dig jag vill leva för. Men varför beter jag mig såhär mot Dig då för? Kanske är jag livrädd? För att jag aldrig har känt såhär för någon innan. Inte såhär starkt. Mitt fel.. Mitt fel.. Mitt fel.. MEN HUR GÖR MAN DÅ????! Jag är bara mig själv, och jag kan tydligen inte dethär. Finns inga ord på hur mycket jag vill vara bra. För Dig. Men det kanske är min grej, att jag inte kan vara bra. Men hur ska jag kunna göra Dig glad när jag själv inte är glad? Kanske borde göra som jag gjorde förr. "Act as if". Det brukar funka väldigt bra för min del. Det enda sättet för mig är att skriva av mig. Jag är så dålig på att prata. Vet inte hur jag ska förklara hur jag känner. Allting låter så bättre med ord. Som är skrivna. Det här kan jag sudda ut innan någon hinner läsa det. Fast det tänker jag inte. Jag ska låta Dig få läsa det. Även alla andra också. Jag älskar Dig. Det finns ingen som Dig. Jag vet bara inte hur jag ska visa det. I mina tankar hade jag velat visa upp Dig för hela världen. Tänk Dig att detta är ett brev jag har skrivit för hand. Tyvärr är det inte så. Jag gillar inte att skriva för hand. Och här kan även andra läsa vad jag tycker, tänker och känner.

Men som Bobban sjunger; Everything is gonna be alright.

Man kan om man vill. Och jag vet vad jag vill.

Tillängat I.T

Jag säger bara Oktoberfest 2010.
Jag är seriöst fortfarande bakfull.
Dessa bilder kan ju tala för hela kvällen.

 

Alltså seriöst?? och då vill ni inte se vad som finns bakom kameran. DUBBELT SÅ MYCKET.

Om jag ska vara ärlig kommer jag sakna lägenheten en aning. Speciellt utsikten. Men inte minnerna här precis. Idag är det after work på jobbet=en jävla massa mat ska fram. Så åka till jobbet tidigt och göra potatismos och göra en finfin mise an place till det.

Det är klart jag är stark och kommer klara detta.. Bara låta det ta lite tid. Tid=jobba. Det är klart jag klarar det. det är klart.. fan.

Got a little captain in you?

Det blev inte alls som jag hade tänkt mig igår. Inte mycket alls att göra på jobbet för det första. Jag och anna var lika rastlösa båda två, även om hon fick liite mer att göra när jag drog hem vid 23. Malin kom förbi och hängde med mig hem senare. Så jag gjorde aldrig klart uppgiften idag. Och som pricken över iet så glömde jag min mobil på jobbet = det är min väckarklocka.. Darn.. Så jag ställde alarmet på datorn istället, så att jag skulle kunna komma upp i tid idag.. Men såklart funkade inte det, även om vi provade det igår. Så jag vaknade nu. Men jag hade en ganska rolig dröm. Jag och mamma kunde åka inlines svin bra. Eller något.
NU; måste jag bli klar med arbetet. Men jag börjar inte förens 15-15.30. Så det är ganska lugnt änsålänge. Har blivit ganska duktig på att sätta mig in i saker nu för tiden. Speciellt läxor. Varför har inte inte alltid varit så?

Btw, så har det snöat i Göteborg idag. Tänkte precis ta kort på det och lägga upp den fina utsikten här. Men just det ja, jag har ju glömt min mobil på jobbet. hm. Så här får ni en låt istället:

Nu har jag inte så mycket kvar på mitt arbete. Men lämnar det tills ikväll när jag kommer hem och till imorgon. Nu; fixa över lite ny musik på mobilen och ett försök till en makeover på mig själv så att jag vågar visa mig ute bland folk.

Sitter och dricker min första kopp kaffe av kanske 4? Kollar över lägenheten och ser alla jävla grejer jag har utspritt överallt. Det är sjukt jobbigt att flytta. Har dock inte tid att packa idag eller imorgon med tanke på att jag har ett försjupningsarbete i näringslära som ska in imorgon. + att jag jobbar. + Att jag måste förbi hos pelle och hämta nyckel från Saga.
Mitt fördjuppningsarbete skriver jag om fasta. Jävligt intressant. Borde verkligen testa det, så att min kroopp får vila sig lite..
Men nu; skriva skriva skriva. Till detta:

 

Och ont gör det.

Har inaktiverat min facebook idag, för ett tag.

Och en sak har jag kommit på redan;
Så sjukt skönt att inte logga in på facebook det första man gör. Utan Sportify & Youtube istället.

Så här får ni min låt, som har gjort denna dagen jävligt mycket lättare & fått mig att le och längta lite grann:

När livet får en helt ny vändning.. borde inte det vara en bra grej? vändning för mig betyder att man kommer i chock på något vis. tillexempel när man vunnit på lotto, det kallar jag en vändning.. och det är ju till det bra iof. vem behöver inte lite extra pengar liksom.. hur som helst. själv har jag just nu fått en vändning som resulterar till att jag gräver ner mig under jorden. igen. över något egentligen så patetisk anledning. När jag äntligen orkat klättra upp och erkänt för mig själv att "ok, jag mår faktiskt bra. igen." så händer det här... att han bara använder ett litet jävla lillfinger. så enkelt var det!!! Jag orkar inte. finns ingen luft kvar här i göteborg.. men kommer jag lyckas att ta mig härifrån? pfft, det tror jag inte en sekund på.
jag går på autopilot.. gör det jag blir tillsagd. bara fram och tillbaka från jobbet.. sömnen kommer bli min bästa vän. för jag har slutat drömma.